En dröm som varit så långt bort.

Godmorgon fina =)

Förlåt för min frånvaro igår, men ville inte blogga förens jag hade bestämt mig om jag ville dela med mig om gårdagen eller inte.. som ni kanske sett har jag skrivit om något efterlängtat och något ja inte varit hundra på om jag velat dela med mig av.

Men hur som, nu har jag iallafall bestämt mig för att göra det. De kanske finns fler personer som känner som jag, har frågor eller funderingar kring detta, saker jag kanske kan svara på. Sen är detta ingen hemlis direkt, de kommer att synas, de som känner mig vet hur länge jag har pratat om detta osvosv.. men ja, vad ska jag göra då?

Jag var på konsultation igår hos Proforma, för en bröstförstoring. Det är något jag har velat göra så länge jag kan minnas. Men har alltid tänkt att ”efter att jag fått barn” osv kan jag göra det. Nu har jag en son som är över 1 år, jag har KÄMPAT som ett djur för att gå ner mina mammakilon + några extra för att få tillbaka min kropp. Jag har burit våran son i 9 månader, min kropp är sig helt olik sedan innan. Förut kände jag mig ändå OK med mina bröst. Efter Leon har jag påriktigt mått illa av att titta mig själv i spegeln. Jag trivs inte alls med mina bröst. Inte min mage heller egentligen, eller min rumpa. Men det är något jag ska träna. Detta är något jag inte kan ändra själv, så detta blir min ”belöning” efter allt. Det kändes så overkligt när jag var där igår. Detta är liksom en dröm som varit så dåligt borta förut.. Det gick iallafall super bra! Fick testa lite olika inplantat, gick igenom mina önskemål och sen kom vi överens om vilka jag ska ha osv. Och sen bokade vi en tid för operationen, som kommer att ske den 5 september. Kände att jag ville vänta efter sommaren å sådär. Har ni frågor eller funderingar så är det bara att lämna en kommenter, glöm inte att man kan vara anonym ? Så får vi se om de är något jag vill svara på. Respektera mitt val, vill inte ha några elaka kommentarer nu, de kommer att raderas direkt.