En tanke som slog mig nyss, att det är tre år sen jag träffade min sambo. Oktober 2012, jag hade då precis lämnat mitt ex och mådde väldigt dåligt. Några dagar senare så träffades vi, jag var såklart helt ointresserad då jag fortfarande var förkrossad. Och det tog mig faktiskt 10 månader, nästan ett år att falla för Fredrik. Men vi slutade aldrig kämpa, jag gav upp några gånger då jag aldrig trodde att mina känslor skulle ändras, att vi skulle förbli vänner. Men Fredrik slutade aldrig hoppas, och vi slutade aldrig försöka. Och sen en dag, så fick du mig på fall. Juli 2013, en dag jag aldrig kommer glömma, våran dag. Och ni står vi här, sambo och väntar vårat första barn. Det trodde jag aldrig första dagen vi sågs. Och jag är så glad över att jag träffat dig, världens bästa du. Han som man gått och väntat på, den rätta. Vi har haft våra upp och ned gångar, men det har gjort oss så himla starka! Och idag, idag är vi oslagbara. Du är min bästa vän, som jag kan säga allt till. Du kan göra mig riktigt förbannad, samtidigt som du är den enda som kan få mig sådär glad på sättet som bara du kan. Jag älskar dig villkorslöst föralltid, jag och våran son ♡
En jättegammal bild på oss
Senaste kommentarer